Germans Call Swedish Power Company, Vattenfall, For Nazis—-Sweden Wants To Remove The Whole German Village For Coal Mining:((((

”Brunkolen gör folk galna”

I en liten tysk by kämpar invånarna för att deras hem inte ska jämnas med marken av Vattenfall. Samtidigt planerar landets vicekansler prata allvar med Stefan Löfven. SvD Näringsliv har besökt ett Tyskland där planerna på att sälja brunkolsverksamheten tas emot med allt annat än öppna armar – och det svenska energibolaget jämförs med nazister.

  • Två ord står klottrade med svart färg strax under ett av de tomma fönstren: ”Tack Sverige!”. Den till synes märkliga sanningen är att det är Sveriges befolkning som, indirekt, har sett till att det gula huset - och tiotals liknande hus runt omkring - står här och förfaller.

    Två ord står klottrade med svart färg strax under ett av de tomma fönstren: ”Tack Sverige!”. Den till synes märkliga sanningen är att det är Sveriges befolkning som, indirekt, har sett till att det gula huset – och tiotals liknande hus runt omkring – står här och förfaller.

    Foto: MIRA BERGER.

  • En gruvmaskin arbetar sig fram genom jordlagret i Welzow Süd. När brunkolen har brutits ska gruvan återställas och bli till sjöar, odlingsmark och skog.

    En gruvmaskin arbetar sig fram genom jordlagret i Welzow Süd. När brunkolen har brutits ska gruvan återställas och bli till sjöar, odlingsmark och skog.

    Foto: MIRA BERGER.

  • Welzow Süd är en av Vattenfalls existerande brunkolsgruvor, 28 km2 stor.

    Welzow Süd är en av Vattenfalls existerande brunkolsgruvor, 28 km2 stor.

    Foto: MIRA BERGER.

  • Vattenfalls talesperson Thoralf Schirmer tar protesterna med en nypa salt.

    Vattenfalls talesperson Thoralf Schirmer tar protesterna med en nypa salt.

    Foto: MIRA BIRGER.

  • Matti Nedoma, bolagsjurist på byns största företag, har blivit ett av brunkolsmotståndets ansikten utåt.

    Matti Nedoma, bolagsjurist på byns största företag, har blivit ett av brunkolsmotståndets ansikten utåt.

    Foto: MIRA BERGER.

  • "I slutändan spelar det faktiskt inte så stor roll vad Mr Hall säger, det är vad Mr Löfven säger som avgör vår framtid", säger Matti Nedoma, bolagsjurist på byns största företag.

    “I slutändan spelar det faktiskt inte så stor roll vad Mr Hall säger, det är vad Mr Löfven säger som avgör vår framtid”, säger Matti Nedoma, bolagsjurist på byns största företag.

    Foto: MIRA BERGER.

  • "Brunkolen gör att folk blir galna av ilska. Det grälas överallt, i hela byn och området runt omkring. Från ett mänskligt perspektiv är det väldigt illa", säger Petra Rösch, tidigare borgmästare i Proschim.

    “Brunkolen gör att folk blir galna av ilska. Det grälas överallt, i hela byn och området runt omkring. Från ett mänskligt perspektiv är det väldigt illa”, säger Petra Rösch, tidigare borgmästare i Proschim.

    Foto: MIRA BERGER.

  • Ett övergivet hus i gamla Haidemühl. Invånarna har fått lämna sina hem för att göra plats för Vattenfalls utvidgade brunkolsgruva. Ovanför dörren har någon skrivit "Sjas Vattenfall!".

    Ett övergivet hus i gamla Haidemühl. Invånarna har fått lämna sina hem för att göra plats för Vattenfalls utvidgade brunkolsgruva. Ovanför dörren har någon skrivit “Sjas Vattenfall!”.

    Foto: MIRA BERGER.

  • Rita Domann har bott i Proschim i 40 år men kommer ursprungligen från grannbyn Haidemühl – numera en spökstad på grund av Vattenfalls exploatering.

    Rita Domann har bott i Proschim i 40 år men kommer ursprungligen från grannbyn Haidemühl – numera en spökstad på grund av Vattenfalls exploatering.

    Foto: MIRA BERGER.

  • Den 1 januari 2006 upphörde gamla Haide,ühl att existera och Vattenfalls nybyggda by 15 kilometer därifrån, tog över namnet. Bortanför de vita radhusen ligger en konstgjord fiskdamm – något som Vattenfall och invånarna kom överens om skulle ingå.

    Den 1 januari 2006 upphörde gamla Haide,ühl att existera och Vattenfalls nybyggda by 15 kilometer därifrån, tog över namnet. Bortanför de vita radhusen ligger en konstgjord fiskdamm – något som Vattenfall och invånarna kom överens om skulle ingå.

    Foto: MIRA BERGER.

  • Intill Proschims kyrka finns en karta över regionen, med rubriken "stoppa den sinnessjuka omlokaliseringen av byar". Korset vid Haidemühl betyder att byn omlokaliserats.

    Intill Proschims kyrka finns en karta över regionen, med rubriken “stoppa den sinnessjuka omlokaliseringen av byar”. Korset vid Haidemühl betyder att byn omlokaliserats.

    Foto: MIRA BERGER.

  • Utsikt över Vattenfalls brunkolsbrytning.

    Utsikt över Vattenfalls brunkolsbrytning.

    Foto: MIRA BERGER.

  • Byarna Proschim och Haidemühl ligger i östra Tyskland, mot Polens gräns.

    Byarna Proschim och Haidemühl ligger i östra Tyskland, mot Polens gräns.

    Foto: GRAFIK: SVD.

Det finns något spöklikt över det övergivna gula huset som står strax utanför den lilla byn Proschim i Lausitz i östra Tyskland på gränsen till Polen. Fönsterglasen är borta så när som på några skärvor i ett av fönstren på andra våningen. Här och var har fasaden bleknat och den nakna grå betongen träder fram.

Två ord står klottrade med svart färg strax under ett av de tomma fönstren: ”Tack Sverige!”. Den till synes märkliga sanningen är att det är Sveriges befolkning som, indirekt, har sett till att det gula huset – och tiotals liknande hus runt omkring – står här och förfaller.

Ett par kilometer längre bort på samma väg Hauptstrasse, Proschims huvudgata – står en kvinna och sopar lindlöv som lagt sig som en matta över grusgången vid hennes hus.

– Det är inte mina löv, de kommer från lindträden längs med gatan, säger kvinnan.

Rita Domann har bott i Proschim i 40 år men kommer ursprungligen från grannbyn Haidemühl – numera en spökstad på grund av Vattenfalls exploatering.

Hon heter Rita Domann, är 67 år gammal – och hon om någon vet varför det står “Tack Sverige” på huset längre bort längs gatan. Hon har bott i Proschim i snart 40 år, men kommer ursprungligen från Haidemühl, berättar hon, och tystnar sedan.

Haidemühl, den by som Rita Domann växte upp i, finns inte längre. Den upphörde att existera den 1 januari 2006. Spökstaden längre bort längs vägen är vad som finns kvar.

– Det gör ont varje gång jag åker igenom Haidemühl, säger Rita Domann – och berättar att hennes mor var en av de sista som lämnade gamla Haidemühl. Strax efter flytten, dog hon.

“Gud skapade Lausitz, och Djävulen begravde brunkol under det”. Uttrycket har myntats av den etniska minoriteten kallad sorber, som har sin hemvist i Lausitz – och som drabbats hårt av den jakt på brunkol som tvingat minst 25 000 människor att överge sina hem här de senaste 100 åren. Under samma tid har 136 byar “omlokaliserats”, som det kallas, i jakten på det bruna guldet.

Sorbernas uttryck är också det som inleder den informationsfolder om brunkolen som ligger invid receptionen i Vattenfalls huvudkontor i staden Cottbus, en halvtimmes bilfärd från Proschim.

I informationsfoldern “Brunkol – energikälla med en framtid” kan man läsa om kolkraftens betydelse både i Tyskland och internationellt och om de 33 500 personer i östra Tyskland som har brunkolen att tacka för sina jobb. Här beskrivs också Vattenfalls omfattande investeringar här i Lausitz.

Sedan 2002 är det statliga svenska energibolaget en av de verkliga jättarna i den tyska brunkolsindustrin. Vattenfall äger fem brunkolsgruvor och tre brunkolskraftverk i Lausitz. De fem gruvorna gav 63,6 miljoner ton brunkol förra året. Kraftverken stod för omkring 10 procent av Tysklands elproduktion.

Det är också Vattenfall som står bakom omlokaliseringen av Rita Domanns barndomsby. 1,5 mil från Proschim har Vattenfall uppfört en helt ny by som tagit över namnet Haidemühl. Hit har majoriteten av byns tidigare runt 600 invånare flyttat.

En gruvmaskin arbetar sig fram genom jordlagret i Welzow Süd. När brunkolen har brutits ska gruvan återställas och bli till sjöar, odlingsmark och skog.

Förklaringen till beslutet att omlokalisera Haidemühl är enkel. Om kolbrytningen fortsätter i oförminskad hastighet de kommande decennierna – vilket Vattenfall förväntar sig – kommer bolagets nuvarande brunkolsgruvor att vara tomma runt 2032. De måste expanderas. Haidemühl hade oturen att ligga i vägen för Vattenfalls expansionsplaner för jättegruvan Welzow Süd, som tar vid bara några hundra meter bortanför de övergivna husen.

Nu har turen – eller kanske oturen – kommit till Proschim. Vattenfall vill upprepa samma procedur igen: nya hus ska byggas på en annan plats och byn ska tömmas på invånare. Husen ska rivas och den eftertraktade brunkolen i marken ska brytas. Den tyska delstaten Brandenburg har redan godkänt planerna.

Men det finns ett problem för Vattenfall. Proschimborna vägrar flytta på sig.

Vid ett par hus i byn med 300 invånare syns plakat med liknande budskap: “Vi stannar i Proschim”, “Stoppa den sinnessjuka omlokaliseringen av byar” – och “Tack Sverige”. Det gula kryss som blivit brunkolsmotståndets symbol syns på vart och vartannat hus.

Mest brutal i sin kritik har kanske det plakat som sticker upp ovanför en betongmur intill Proschims kyrka. På plakatet kan man läsa om “Kungariket Sverige OT Vattenfall”. De två bokstäverna är en förkortning av Organsiation Todt, en militär bygg- och ingenjörsorganisation i Nazityskland, verksam mellan 1938 och 1945.

OT byggde bland annat Atlantvallen och en rad motorvägar i krigets Tyskland – i stor utsträckning med hjälp av tvångsarbetande krigsfångar och koncentrationslägerfångar. “Tack, Lauzitser”, avslutas texten på plakatet.

– Brunkolen gör att folk blir galna av ilska. Det grälas överallt, i hela byn och området runt omkring. Från ett mänskligt perspektiv är det väldigt illa, säger Petra Rösch, tidigare borgmästare i Proschim.

Vi träffar henne på familjeföretagets huvudkontor i byns utkant. Tillsammans med företagets jurist Matti Nedoma har hon blivit byns brunkolsmotstånds ansikte utåt – men i somras åkte de båda på ett tungt bakslag i kampen mot Vattenfall.

Petra Rösch förlorade borgmästarvalet i Proschim – efter en valskandal, om man får tro henne själv. En stor grupp personer som är positiva till Vattenfalls planer, men inte bor i Proschim i vanliga fall, registrerade sig plötsligt hos släktingar i byn för att kunna delta i valet, menar hon. En person som är anställd på Vattenfall valdes till ny borgmästare, med knapp majoritet.

"Brunkolen gör att folk blir galna av ilska. Det grälas överallt, i hela byn och området runt omkring. Från ett mänskligt perspektiv är det väldigt illa", säger Petra Rösch, tidigare borgmästare i Proschim.

Idag ägnar sig Petra Rösch åt familjeföretaget, ett lokalt jordbruksföretag med 85 anställda. Juristen Matti Nedoma, själv uppvuxen i grannbyn Welzow, visar oss runt.

– Jag kan på sätt och vis förstå Vattenfall. Varför ska de bry sig om historien, människors hem, känslorna hos dem som tvingas flytta? Deras mål är att tjäna pengar här, till er, till Sverige. Det är politiker, inte affärsmän, som bär ansvaret för vad som händer med oss, säger han.

Efter det förlorade borgmästarvalet i somras, såg situationen hopplös ut för Proschimborna. Den lokala regeringen hade sagt sitt, och Vattenfall fortskred enligt planerna. Men den som hade räknat ut Proschim, hade inte räknat med vilket stekhet politisk fråga byns öde kunde bli.

Under den svenska valrörelsen seglade Vattenfalls tyska brunkol plötsligt upp som en av de mest omdebatterade frågorna. Och för några veckor sedan blev det uppenbart vilken genomslagskraft den politiska kritiken mot Vattenfall fått.

Morgonen den 30 oktober yttrade Vattenfalls nya vd Magnus Hall orden som i ett slag målade om hela spelplanen, både för de 8 200 anställda inom bolagets brunkolsverksamhet och för invånarna i Proschim.

Vattenfall ska “undersöka möjligheterna för ett nytt ägarskap av den tyska brunkolsverksamheten”. Med andra ord, bolaget vill sälja alla sina fem gruvor och tre kraftverk.

Nyheten om säljplanerna fick snabbt spridning i tyska medier. Vem ska ta över? Skulle de nya ägarna bry sig om de tusentals anställda i industrin? Innebär detta att planerna på nya gruvor skulle skrotas? Den tyska regeringen reagerade kraftigt.

– Jag skulle bli tacksam om du kunde använda ditt inflytande”, skrev den tyska vicekanslern tillika finansministern Sigmar Gabriel nyligen i ett brev adresserat till statsminister Stefan Löfven, enligt Financial Times. Brevet är uppseendeväckande. Den näst högsta beslutsfattaren i världens tredje största ekonomi vädjar till Sveriges statsminister att han ska förmå Vattenfall att rädda tyska jobb inom brunkolsindustrin.

"I slutändan spelar det faktiskt inte så stor roll vad Mr Hall säger, det är vad Mr Löfven säger som avgör vår framtid", säger Matti Nedoma, bolagsjurist på byns största företag.“I slutändan spelar det faktiskt inte så stor roll vad Mr Hall säger, det är vad Mr Löfven säger som avgör vår framtid.”

Matti Nedoma, bolagsjurist på byns största företag.

Stefan Löfven gav dock Sigmar Gabriel kalla handen och uppger till Financial Times att han över telefon förklarat för Sigmar Gabriel att Vattenfalls styrelse inte är politiskt styrd.

Men telefonsamtalet verkar inte ha övertygat Sigmar Gabriel. Enligt obekräftade medieuppgifter planerar han att åka till Sverige för att övertala Stefan Löfven att inte låta Vattenfall sälja brunkolsverksamheten.

Samtidigt fattade Sigmar Gabriel och den tyska regeringen så sent som i tisdags beslut som kan tvinga Vattenfall och landets övriga energibolag att minska de årliga utsläppen från kolkraften med 22 miljoner ton koldioxid. Enligt vissa bedömare leder det till att åtta kolkraftverk måste stängas, inklusive något av Vattenfalls kraftverk. En mängd lagar måste dock arbetas igenom i det tyska parlamentet innan kraven kan bli verklighet.

För Proschimborna måste det kännas smått overkligt. Frågan om Vattenfalls brunkol är plötsligt uppe på inte bara en, utan två regeringars bord. Och det är ett bord som är dukat för konflikter.

Vattenfalls talesperson Thoralf Schirmer tar protesterna med en nypa salt.

Frågan är om detta politiska spel leder till den räddning som Proschimborna hoppas på? Knappast, om man ska tro Thoralf Schirman som kör oss genom Proschim vidare bort mot jättegruvan Welzow Süd. Han är Vattenfalls talesperson för brunkolsverksamheten i Tyskland.

Kolkraften kommer att fortsätta vara konkurrenskraftig, oavsett vad regeringen hittar på, menar han. Längs båda sidorna på den vita bilen står det ord som många av invånarna här i byn har kommit att avsky: Vattenfall. Han är, liksom invånarna i Proschim, uppvuxen med kolen. Och han suckar uppgivet åt den förenklade bild som ges av brunkolen i bland annat svenska medier.

– Kolens betydelse i Tyskland är inte lätt att förstå för folk i länder utan någon kol. Det är en lokal energikälla som skulle kunna utnyttjas i dagens takt i 200 år till om man vill. Det handlar om energisäkerhet och det handlar om tusentals jobb, säger han, samtidigt som han svänger in på en liten grusplan på vänster sida av vägen.

Det är en märklig syn som breder ut sig framför oss från utkikspunkten vid Welzow Süd. På andra sidan det gröna stängslet tar ett till synes oändligt grått och beige landskap vid. Längst bort i horisonten rör sig två rökpelare upp mot himlen. Det är Schwarze Pumpe – det kolkraftverk som majoriteten av kolen här i gruvan har som slutdestination.

De enda tecknen på liv mellan oss och Schwarze Pumpe är människorna, knappt synbara, intill de makalöst stora maskinerna nere i gruvan. Den största maskinen väger runt 27 000 ton och är specialkonstruerad för förhållandena just här i Lausitz, berättar Thoralf Schirmer.

Idag står den still på grund av underhållsarbete, men i normala fall rör den sig med en hastighet på 9 meter per minut längs med botten av gruvan och gräver bort det jordlager som döljer brunkolen. Den klassas som världens största rörliga maskin.

Thoralf Schirmer på Vattenfall tar protesterna i Proschim med en nypa salt. Många av dem som protesterar är i själva verket miljöaktivister som kommer utifrån, säger han.

Samtidigt säger han sig förstå de invånare som protesterar mot planerna på att riva Proschim. Hur gärna än Vattenfall skulle vilja, kan de aldrig ersätta någons hem, säger han.

– Men alla intressen måste vägas mot varandra. Och det är också vad de lokala politikerna har gjort när de har fattat beslut om utvidgning av gruvorna. Vi har bevisat att gruvan behövs en gång, och vi kan göra det igen.

Budskapet är detsamma från Vattenfalls huvudkontor i Stockholm. Planerna på att utvidga gruvorna fortgår, oavsett om någon försäljning blir av eller inte.

Matti Nedoma, bolagsjurist på byns största företag, har blivit ett av brunkolsmotståndets ansikten utåt.

Så hur reagerar då Proschimborna på Vattenfalls planer att sälja verksamheten?

Ja, trots den avsky som många invånare i Proschim uppenbarligen känner mot Vattenfall, verkar de inte vilja se det statliga svenska företaget lämna regionen. Det är i alla fall budskapet från både Petra Rösch, Rita Domann och Matti Nedoma. Alla tre lyfter fram att Vattenfall – efter att ha tjänat stora pengar på verksamheten – nu borde ta ansvar för att stegvis avveckla brunkolen. Matti Nedoma drar faktiskt inte så stora växlar alls på Vattenfalls säljplaner.

– Vi tar inte så allvarligt på det. Om sådär 6-8 månader tror jag att Vattenfall konstaterar att de inte kunde hitta någon bra köpare, säger han.

Och hur slutar det för Proschim?

– Proschim klarar sig. Jag tror att Vattenfall kommer att fortsätta med kolverksamheten i 15-20 år, men avbryter alla expansionsplaner. Det stämmer ganska bra överens med vad den svenska regeringen vill, säger han och avslutar med en kommentar med tydlig adress till Rosenbad.

– I slutändan spelar det faktiskt inte så stor roll vad Mr Hall säger, det är vad Mr Löfven säger som avgör vår framtid.

About narhvalur

Environmentalist, Animal Lover, Birder,Equastrian
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: