Skarvar Kan Vara Nyttiga För Fisket!!!!
Två tredjedelar av storskarvens föda består av mört och tånglake. Den informationen får man i en undersökning, som nyligen har publicerats.
Tre forskare (Aleksi Lehikoinen, Outi Heikinheimo, Antti Lappalainen) har undersökt storskarvarnas föda i skärgården utanför Hangö och Raseborg och kommit fram till att mörten är det absolut viktigaste bytet för storskarven, den står för över två femtedelar av fångsten. Tånglakens andel är en fjärdedel av födan. Därefter kommer abborre och spigg.
Mindre fisk optimal för skarven
Undersökningsresultatet förvånar inte Marko Reinikainen, direktör vid Tvärminne zoologiska station. Han säger att rovdjur och -fåglar strävar efter att få tag i sådan föda, som maximerar näringsintaget i förhållande till hur lätt det är att fånga födan och vilket näringsvärde födan har. Reinikainen säger också, att hanteringstiden blir för lång för skarven när det gäller stora fiskar. Hanteringstiden är den tid det tar för fågeln att fånga fisken och sedan svälja den. Då kan det vara bättre att i stället fånga flere småfiskar, som det är lättare att fånga. Det finns en optimal storlek på födan för varje rovdjur, säger Reinikainen.
Den nyttiga skarven?
Men kan man då säga, att storskarven är till nytta när den fångar så kallad skräpfisk, som man vill ha bort från vattendragen? På det svarar Reinikainen, att man inte kan utesluta att så är fallet. Innan man börjar reducera skarvstammen borde man vara säker på, att man inte gör situationen ännu värre. I dag använder man pengar till att minska på stammen mörtfiskar genom reduktionsfiske. Men man har också ett rovdjur, som gör jobbet.
Outnyttjad näring i havet
Nu ser det ut som om antalet storskarvar inte skulle öka på samma sätt som tidigare, en utplaning håller på att ske, säger Marko Reinikainen. Men så länge det finns en outnyttjad näringsresurs i havet så kan det ske en ökning av de rovdjur, som använder just den resursen. Visst äter skarven också sådan fisk, som människan gärna fiskar, abborre, sik och öring, medger Reinikainen. Det beror förstås på att det finns en hel del av dem också, i synnerhet abborrstammen är stor. Finns det annan fisk i vattnet, så blir de också byte för storskarven.
Ingen minskning i fiskbeståndet
Studier i områden med skarvkolonier visar, att det inte skett någon minskning av de värdefulla fiskarterna. Det betyder anligt Reinikainen, att skarvarna inte har haft en negativ inverkan på fiskstammen i havet.
I Sverige har storskarven också flyttat till insjöar och Marko Reinikainen tror, att utvecklingen kan bli densamm i vårt land.
(Undersökningen publiceras i Boreal Environment Research 16, Helsinki 1 December 2011). Undersökningen gjordes vid skarvkolonier söder om Hangö och Ekenäs i skärgård och i vattnen mellan Hangö och Bromarv. Lyssna: Marko Reinikainen, direktör vid Tvärminne zoologiska station, kommenterar undersökningen.
Photo: Wikipedia
